Har nyss avslutat en fantastiskt rolig – och galet omfattande med tanke på att den ”bara” ger 7,5 universitetspoäng – kurs i grundläggande astronomi vid Lunds universitet. De som håller i kursen är eldsjälar, det märker man.
Om jag hade fått leva om mitt liv hade jag blivit astronom. När man ger sig ut på rymdresor med Hubble-teleskopet och James Webb-teleskopet och ser de storskaliga strukturerna ”där ute” så glömmer man med glädje alla små futtiga problem och detaljer som omger en här och nu, i det som inte ens är en blinkning i universums levnad. Men när jag landat igen på jorden så dansar jag faktiskt en segerdans över att jag fick full poäng på sluttentan. Futtigt till tusen: jag är supermallig.