Två av grannens katter övernattade här igår, den ena mycket grinig och reserverad och den andra mycket nyfiken och social. Bland annat fick jag av den sistnämnda hjälp med att översätta eftersom hon la sig på mitt tangentbord och skrev mystiska kattsaker i stil med ddddddddddddddddzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz44444444444444444444444444iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii. Det var också hon som höll mig vaken hela natten genom att komma farande så fort jag bytte ställning i sängen (yes, I’m a bed tosser) för att trampa runt på mig och tugga på mina fingrar. Det var så hjärtknipande sött, det att varje gång jag öppnade ögonen i grumlingsljuset, få se hennes siluett på skrivbordet i ständig beredskap att komma rusande vid minsta ursäkt (ögonkontakt eller rörelse). När jag äntligen gav upp och klev upp så var hon så totalt utmattad av allt nattligt busande att hon somnade som en sten i fönstret.
Själv tillbringade jag resten av dagen som i en dimma. Vågade inte ens göra det som jag hade föresatt mig, att göra bokslut för 2017 och förbereda alla siffror inför deklarationen.
Men i gengäld gjorde jag en väldigt bra imitation av en sluddrande zombie, samtidigt som jag hela tiden tänkte på hur extremt rar och oskyldig hon är, grannens katt. Det är så hjärtknipande trevligt att få umgås med henne att man blir alldeles varm inombords.