Tio oväntade saker i Berlin

Tio saker med Berlin som gjorde mig fascinerad:

  • Att det på Aquarium Berlin fanns en liten rosaklädd busunge som sprang rakt in i magen på en stor fisk. Jag filmade som bäst en rad vackra vidunder med urtida utseenden, och drömde mig bort i deras tysta magi, när busungen i miniformat kom springande på bänken längs det speglande glaset, tjutskrattande och förkylningshostande, ända fram till mig (som snabbt evakuerade). Den ”dubbelexponerade” effekten blev att jag nu har ett filmklipp med en rosa unge i ett akvarium.
  • Att jag vid Brandenburger Tor, i råkallt väder som krävde långisar, mössa och vantar, hörde en svensk kvinna säga (i behärskat samlad ton): ”Men har du sett, Anders, det står en naken man där …” Och jajamän. På Pariser Platz, bland alla turister och skolklasser, stod en oblyg och köldtålig man uppflugen på en kärra i ett slags segerpose. Tror att han tänkte sig vara en mänsklig staty till ära för något, exakt vad är för mig okänt eftersom jag inte hörde vad han emellanåt skrek ut med heroisk stämma.
  • Att jag redan längs mitt första julmarknadsstråk lyckades pricka helt rätt och till middag köpa en stadens specialare, en Curry Wurst, och börja hosta så att tårarna sprutade.
  • Att min vandring mot botaniska trädgården skulle ändra riktning och istället föra mig in i Berliner Dom där jag plötsligt stod och läste Fader vår på tyska tillsammans med en präst klädd precis så där som prästerna brukade vara klädda i Bergmans femtiotalsproduktioner. Att jag råkar vara agnostiker förhindrar inte det faktum att jag älskar kyrkor eller det faktum att prästens milda stämma och stillsamma ord inför tredje advent fick mig att sjunga med i den avslutande psalmen i tre verser, allt under  det att en dold ekvilibrist hanterade kyrkans ärevördiga orgel. Sedan gjorde det inte precis heller ont att klättra uppför den smala trappan upp till kupolen och se ut över Berlin från 50 meters höjd.
  • Att jag skulle ta U-bahn till Zoologischer Garten för att bege mig till Tiergartens parkområde men istället uppstiga ur underjorden rakt in i Europaplatz Weihnachtsmarkt German style, komplett med vimlande folkliv, karuseller, Glühwein, Wurst, Fleisch, Kartoffeln, hantverk och brända mandlar.
  • Att jag efter hemkomsten skulle få grym abstinens av att inte längre kunna höra Captain Kathryn Janeway prata tyska i Star Trek Voyager.
  • Att jag i ena stunden skulle vara i ett sådant behov av en kisseria att jag trodde att det var ute med mig, och i nästa stund kunna behärska mig hur lätt som helst eftersom att jag bara var tvungen tvungen tvungen att först filma toastolen inne på Hauptbahnhofs WC Center. Inte för att det var en toastol utan för att det var en självrengörande toastol. Milde himmel, vad jag är förtjust i robotik i alla former!
  • Att jag plötsligt en dag i livet skulle sitta i skuggan av den stora tv-masten på Alexanderplatz och äta en veganlunch på Starbucks alltmedan det brokiga folklivet pågick utanför.
  • Att den berlinska synen på julens förberedelser innebar att jag inte såg till några tomtar eller bevingade och beglittrade änglar. Ej heller hördes knappt någon julmusik (i alla fall ingen som var igenkännbar från det anglifierat svenska julskyltandet och ”julmarknandet”). Och lyxarkaden KaDeWe hade i sin julskyltning ”Wichtel” som tema. Dessa tycks vara någon form av sagofigurer från Norden, men de såg häftigt ASIMO-aktiga ut i sin steampunkiga miljö. Me like.
  • Att en uniformsklädd kvinna i säkerhetskontrollen på Tegel skulle bli så närgången att jag i anständighetens namn förväntade mig ett frieri. Jag var dock helt inställd på att tacka nej eftersom hon ävenledes var mycket brysk. Kvinnofängelseklyschig till tusen. Det verkar ha varit mina superpraktiska cargobyxor (tillverkas endast för män, duh!, så ett funktionellt bälte samt symaskin för uppläggning av benlängd krävs) som satte dit mig. Rymliga fickor överallt med metallknappar. Sabla braiga brallor.

 

Längtar till Berlin

Om några veckor bär det av, och då ska jag glo mig mätt på julmarknader. Banne mej. Kanske ta en klunk Glühwein också, om jag bara kan hitta en alpstuga nånstans. Borde inte vara omöjligt eftersom det fanns en sån även i London förra året.

BTW: back on track regarding NaNoWriMo. Clocked more than 26000 words today. Don’t know how that happened …