Bokrecensent in spe

Så trillade den ner i brevlådan till slut, drygt en månad efter beställningen:

Göteborg rouge (häftad)

Och efter läsningen tillåter jag mig att samla några intryck i subjektiv predikatsfyllnadsform.
Boken är…

* kort till sidantalet men fullmatad med action: handlingens fartränder har fartränder.

* välskriven i sina språkligt roliga vändningar, med de rätta ”knapptryckningarna” på kulturella, geografiska, sociala, ekonomiska , tekniska ting och andra företeelser som ger trovärdighet åt huvudpersonens skruvade verklighet. Till exempel: ”Så gled Frank förbi Jagaren Småland och andra uttjänta skepp. En skolklass sprang omkring utanför Lilla Göteborgsoperan. Ett par lärare vallade med plågade röster vilddjuren mot entrén.”

* doppad i svart humor, där Frank ofta är föremålet för skrattet. Till exempel: ”Jag är Sveriges mest jagade man. Och vad har jag för flyktfordon? En cykel från första världskriget.”

* återgiven ur ett perspektiv som inte släpper en in på livet när det gäller vare sig huvud- eller bipersoner.

* en historia som nog skulle passa bra i en viss typ av actionhylla, proppad med spännande miljöer, skjutglada situationer och kvinnor enbart definierade av hur lila gubbsen blir i brallorna.

Så. När jag nu härmed tänker låta Emmett ställa denna bok i byta-med-varandra-biblioteket på hans jobb hoppas jag sålunda hjälpa till att sprida vetskap om denna ruschiga berättelse i ett halvfuturistiskt Göteborg.